Helena var jättenervös. Det var bara några minuter tills hon skulle ställa sig upp och prata inför hembygsföreningen som nu var sammankallad till ett extra möte.
Hon visste verkligen inte vad hon skulle säga. Men plötsligt lossnade det och hon började berätta. Hur hon och klassen hade varit på klassresa på lägergården intill kohagen.
Hur hon hade haft tråkigt och gått på hembygdsföreningens möte där hon fått höra den spännande spökhistorien om arkeologen som inte kunde finna frid förrän hon fått sin akademiska titel. Hur hon hade blivit kompis med Eva på Facebook och hur dom hade börjat att i hemlighet åka ut för att gräva i kohagen intill lägergården ute på Ekerö.
Hur hon till sist ensam därför att Eva hade utegångsförbud hade kommit nu nyligen till Ekerö för att fortsätta att gräva efter det skelettet som hon och Eva hade hittat och som plötsligt inte fanns där längre.
Hembygdsföreningens medlemmar höll med om att det var en märklig historia. Man bestämde att skaffa tillstånd för att fortsätta grävandet efter det skelettet som Helena och Eva hade hittat i trakten i och omkring kohagen. Och för att göra efterforskningar om det kunde ha blivit flyttat någon annanstans. Man bestämde att utgrävningarna skulle börja helgen därpå. Eftersom Helena var omyndig skulle hon behöva sina föräldrars tillstånd att få vara med om utgrävningarna i kohagen på Ekerö.
onsdag 9 mars 2016
onsdag 24 februari 2016
Den hemska klassresan, forts/ Av: Marika Frykholm
Helena smog sig ut genom ytterdörren I våningen hemma I Stockholm. Hennes föräldrar market ingenting. Dom var upptagna med att se på tv och att prata I telefon. Helena hade med sig sin spade att fortsätta grävandet med ute på lägergården på Ekerö. Hon lyckades ta sig till busshållplatsen, steg på bussen och tyckte att det var hemskt tråkigt att inte Eva var med den här gången. Men samtidigt orkade hon inte vänta tills hon kunde få tag I Eva via faceoobk som de förra gångerna.
Helena kom ut till lägergården på Ekerö och gick vägen bort mot kohagen där dom hade hittade det nergrävda skelettet. Helena kände sig nästan säker på att det hade skelettet hade något att göra med historien om arkeolgen som inte kunde finna frid förrän hon hade fått sin akademiska titel. På vägen mötte hon en av medlemmarna ur hembygdsförenignen som hade skickat hem henne och Eva varje gang de hade varit där ute påp Ekerö och grävt olovandes I kohagen intill lägergården där de hade bott på sin klasseresa. Men den här gången förklarade Helenaa mycket noga sitt ärende och medlemmen ur hbeybgsföreningen som var en äldre amn visade sig vara mycket förstående.
Tllsammans gick de in I kohagen och promenerade bort till stället där Helena och Eva hade sett det nergrävda skelettet. Men till Helenas stora förvåning var skelettet borta!
mannen som var medlem I hembygdsföreningen blev lika förvånad han och tyckte att dom borde göra visa åtgärder. Mannen hette Petter och sade till Helena att det nu stod klart för honom att det här var en bbetydlgit allvarligare historia än de I hembygdsföreningen först hade begripit. Han tog med sig Helena hem till sin fru, som hette Karin och tillsammans bestämde dom sig för att sammankalla ett mote med hembygdsföreningen som Helena kudne få vara med på och berätta om skelettet som hon och Eva hade hittat. Som nu var försvunnet.
Helena kom ut till lägergården på Ekerö och gick vägen bort mot kohagen där dom hade hittade det nergrävda skelettet. Helena kände sig nästan säker på att det hade skelettet hade något att göra med historien om arkeolgen som inte kunde finna frid förrän hon hade fått sin akademiska titel. På vägen mötte hon en av medlemmarna ur hembygdsförenignen som hade skickat hem henne och Eva varje gang de hade varit där ute påp Ekerö och grävt olovandes I kohagen intill lägergården där de hade bott på sin klasseresa. Men den här gången förklarade Helenaa mycket noga sitt ärende och medlemmen ur hbeybgsföreningen som var en äldre amn visade sig vara mycket förstående.
Tllsammans gick de in I kohagen och promenerade bort till stället där Helena och Eva hade sett det nergrävda skelettet. Men till Helenas stora förvåning var skelettet borta!
mannen som var medlem I hembygdsföreningen blev lika förvånad han och tyckte att dom borde göra visa åtgärder. Mannen hette Petter och sade till Helena att det nu stod klart för honom att det här var en bbetydlgit allvarligare historia än de I hembygdsföreningen först hade begripit. Han tog med sig Helena hem till sin fru, som hette Karin och tillsammans bestämde dom sig för att sammankalla ett mote med hembygdsföreningen som Helena kudne få vara med på och berätta om skelettet som hon och Eva hade hittat. Som nu var försvunnet.
Maria Stuart på Dramaten/ Recension av: Marika Frykholm
Jag var och såg föreställningen: " Maria Suart" på Dramaten I Stockholm fredags för 1 vecka sedan, och tyckte den var alldeles otroligt välgjord med jättebra skådespelare! Föreställningen " Maria Suart" handlar om den katolska skotska drottningen Maria Suart som blir avrättad av sin engelska kusin, Elisabeth 1 av England. Men där skiljer sig Schillers pjäs helt och hållet från den evrkliga historiska händelsen.
För allt medan Maria Suart sitter fänglsad av sin kusin, Elisabeth den 1:a av England så utspelas ett drama där de två drottningarna I Schillers pjäs, Maria Suart får mötas och diskutera Englands medeltida politiska situation, ett mote som aldrig skedde I verkligheten. Allt medan de som är för/ respective mot Maria Suarts avrättning dör runtomkring dom sitter de båda drottningarna på scenkanten och dricker tè I godan ro med varandra och diskuterar politik.
Det kunde tyckas lite krångligt I början under den första akten av Maria Stuart att det var de två finlandssvenska skådespelerskorna som spelade alla roller själva men jag tyckte att man vande sig rätt snabbt vid detta.
Därför vill jag absolut rekommendera att gå och se Schillers," Maria Suart" på Dramaten I Stockholm så länge den går!
För allt medan Maria Suart sitter fänglsad av sin kusin, Elisabeth den 1:a av England så utspelas ett drama där de två drottningarna I Schillers pjäs, Maria Suart får mötas och diskutera Englands medeltida politiska situation, ett mote som aldrig skedde I verkligheten. Allt medan de som är för/ respective mot Maria Suarts avrättning dör runtomkring dom sitter de båda drottningarna på scenkanten och dricker tè I godan ro med varandra och diskuterar politik.
Det kunde tyckas lite krångligt I början under den första akten av Maria Stuart att det var de två finlandssvenska skådespelerskorna som spelade alla roller själva men jag tyckte att man vande sig rätt snabbt vid detta.
Därför vill jag absolut rekommendera att gå och se Schillers," Maria Suart" på Dramaten I Stockholm så länge den går!
Den hemska klassresan, av: Marika Frykholm
Helena hade så fruktansvärt tråkigt. Hela sommarlovet hade hon varit hemma i sina föräldrars lägenhet i Stockholm. Hon fick inte kontakta sin kompis Eva, och Eva var ändå på seglarlägret på Västkusten. Helena funderade. Eva fanns ju med på facebook. Om hon skulle ta och lägga in ett inlägg på facebook till Eva?
Vilken bra idè! Tyckte Helena. Vilket hon genast gick till facebook och skrev till Eva. " Hej Eva"! Skrev Helena. " Hoppas att du inte har lika långtråkigt som jag har det. Det är inget kul som händer. Vad sägs om att du också försöker rymma från ditt seglarläger så ses vi i Stockholm vid Brommaplan och tar bussen ut till Ekerö tillsammans"? " Glöm inte att ta med spade och hacka så att vi kan gräva"!
Eva blev jätteglad och lyckades faktiskt rymma från sitt seglarläger på Västkusten. Hon och Helena träffades samma helg vid busshållplatsen på Brommaplan. Den här gången var allt helt perfekt! Tänkte dom båda två.
Bussen kom och Helena och Eva steg på den med sina hackor och spadar. Nu var de på väg ut till lägergården där de hade bott med Helenas klass under klassresan. Det kändes mycket kul tyckte både Helena och Eva.
Vilken bra idè! Tyckte Helena. Vilket hon genast gick till facebook och skrev till Eva. " Hej Eva"! Skrev Helena. " Hoppas att du inte har lika långtråkigt som jag har det. Det är inget kul som händer. Vad sägs om att du också försöker rymma från ditt seglarläger så ses vi i Stockholm vid Brommaplan och tar bussen ut till Ekerö tillsammans"? " Glöm inte att ta med spade och hacka så att vi kan gräva"!
Eva blev jätteglad och lyckades faktiskt rymma från sitt seglarläger på Västkusten. Hon och Helena träffades samma helg vid busshållplatsen på Brommaplan. Den här gången var allt helt perfekt! Tänkte dom båda två.
Bussen kom och Helena och Eva steg på den med sina hackor och spadar. Nu var de på väg ut till lägergården där de hade bott med Helenas klass under klassresan. Det kändes mycket kul tyckte både Helena och Eva.
Den hemska klassresan, forts./ Av: Marika Frykholm
Helena kom fram till Ekerö, och till lägergården där dom hade bott under deras klassresa på förmiddagen vid 1200- tiden. Hon hade med sig spade och hacka och promenerade direkt bort mot staketet där hon och Eva hade varit och grävt förra gången då dom hade blivit stoppade av medlemmarna ur hembygdsföreningen.
Hon hade precis hittat det stället där dom grävde sist och kände just något hårt mot spaden och blev nyfiken på vad det knude vara då hon hörde rop bortifrån staketet. Hon blev mycket sur och väldigt snopen. Det var ett par av medlemmarna från hembygdsföreningen som hade stoppat henne och Evas utgrävningar förra gången dom hade varit och grävt där på ängen bakom staketet. " Typiskt", tänkte Helena för sig själv. Hon lade ner spaden och hackan på marken bredvid sig och gick motvilligt bort för att möta medlemmarna ur hembygdsföreningen. De såg mycket förargade ut, så Helena befarade det värsta.
Mycket riktigt. En utav medlemmarna från hembygdsföreningen hade känt igen Helena på avstånd då hon hade klättrat över staketet och ringt efter hennes föräldrar. Den här gången var det bara Helenas mamma, Susanne som kom för att hämta henne. Hon tog Helena i ena handen och spaden och hackan i den andra och promenerade bestämt iväg till där bilen stod parkerad. Helena var mycket bekymrad. Vad skulle nu hända? Mycket riktigt. Det blev utegångsförbud resten av sommaren och med stränga order att inte kontakta Eva som var på sitt seglarläger på Västkusten. Helena suckade av ilska och besvikelse. Det här skulle lätt bli den värsta sommarlovet i hela hennes liv.
Hon hade precis hittat det stället där dom grävde sist och kände just något hårt mot spaden och blev nyfiken på vad det knude vara då hon hörde rop bortifrån staketet. Hon blev mycket sur och väldigt snopen. Det var ett par av medlemmarna från hembygdsföreningen som hade stoppat henne och Evas utgrävningar förra gången dom hade varit och grävt där på ängen bakom staketet. " Typiskt", tänkte Helena för sig själv. Hon lade ner spaden och hackan på marken bredvid sig och gick motvilligt bort för att möta medlemmarna ur hembygdsföreningen. De såg mycket förargade ut, så Helena befarade det värsta.
Mycket riktigt. En utav medlemmarna från hembygdsföreningen hade känt igen Helena på avstånd då hon hade klättrat över staketet och ringt efter hennes föräldrar. Den här gången var det bara Helenas mamma, Susanne som kom för att hämta henne. Hon tog Helena i ena handen och spaden och hackan i den andra och promenerade bestämt iväg till där bilen stod parkerad. Helena var mycket bekymrad. Vad skulle nu hända? Mycket riktigt. Det blev utegångsförbud resten av sommaren och med stränga order att inte kontakta Eva som var på sitt seglarläger på Västkusten. Helena suckade av ilska och besvikelse. Det här skulle lätt bli den värsta sommarlovet i hela hennes liv.
Den hemska klassresan, forts/ Av: Marika Frykholm
Helena var ute på kollo på Barnens ö och vantrivdes något så fruktasnvärt. Den ena natten hade hon väldigt svårt att somna. Hon låg i sin säng och vred och vände på sig i rummet som hon delade med två av tjejerna på kollot. Hon kunde inte somna.
Så hon besökt sig för att gå ut i köket och dricka ett glas vatten. Hon gick ut i köket. Då hon stod där med ryggen vänd mot dörren såg hon plötsligt en figur i ett långt vitt linne sakta komma in i köket bakom sig. Helena släppte vattenglaset som for i golvet i tusen bitar och skrek i högan sky. Hon rusade tillbaka till sitt sovrum och drog täcket över huvudet.
Där låg hon och blundade och efter en stund så gläntade det på dörren till hennes rum. Det var deras kolloledare som hette Kristina som tittade in. " Förlåt", sa Kristina. " Skrämde jag dig ute i köket alldeles nyss"? " Jag skulle bara ta ett glas vatten". " Jag har städat upp alla glasbitarna efter ditt vattenglas". " Nu kan du sova så gott".
Helena kände sig som sen en stor idiot. Men det hemska händelsen fick henne att bestämma sig. Hon skulle rymma från barnens ö och ta sig ut till Ekerö själv och fortsätta med grävandet och få reda på mer om den spökande arkeologen som inte skulle finna frid förrän hon hade fått sin akademiska titel.
Helena klev ut ur sängen. Tyst klädde hon på sig och gick ut ur huset och bort mot busshållplatsen. Klockan var bara 0700 på morgongen och det stod på busstidtabellen att bussen skulle gå om en halvtimme. Då bussen in mot Stockholm kom steg Helena upp på bussen och var mycket nöjd med sig själv.
Så hon besökt sig för att gå ut i köket och dricka ett glas vatten. Hon gick ut i köket. Då hon stod där med ryggen vänd mot dörren såg hon plötsligt en figur i ett långt vitt linne sakta komma in i köket bakom sig. Helena släppte vattenglaset som for i golvet i tusen bitar och skrek i högan sky. Hon rusade tillbaka till sitt sovrum och drog täcket över huvudet.
Där låg hon och blundade och efter en stund så gläntade det på dörren till hennes rum. Det var deras kolloledare som hette Kristina som tittade in. " Förlåt", sa Kristina. " Skrämde jag dig ute i köket alldeles nyss"? " Jag skulle bara ta ett glas vatten". " Jag har städat upp alla glasbitarna efter ditt vattenglas". " Nu kan du sova så gott".
Helena kände sig som sen en stor idiot. Men det hemska händelsen fick henne att bestämma sig. Hon skulle rymma från barnens ö och ta sig ut till Ekerö själv och fortsätta med grävandet och få reda på mer om den spökande arkeologen som inte skulle finna frid förrän hon hade fått sin akademiska titel.
Helena klev ut ur sängen. Tyst klädde hon på sig och gick ut ur huset och bort mot busshållplatsen. Klockan var bara 0700 på morgongen och det stod på busstidtabellen att bussen skulle gå om en halvtimme. Då bussen in mot Stockholm kom steg Helena upp på bussen och var mycket nöjd med sig själv.
Den hemska klassresan, forts./ Av: Marika Frykholm
Helena och Eva hade bestämt träff på ett cafè inne I Stockholm. Dom träffades där dagen därpå: Helena tyckte att Eva verkade jättetervlig och dmo kom överens om att åka ut en helg till lägergården ute på Ekerö och ta med sig spadar och hackor och ordna sin egen arkeologiska utgrävning där på ängen bakom stakeket där Helena hade gått omkring efter att hennes klasskamrater hade åtk hem den helgen dom hade varit där på deras klassresa för några veckor sedan.
Helena och Eva tog bussen ut till Ekerö helgen därpå. Dom hade med sig spadar och hackor och bra kläder. Dom kom fram till lägergården och klättrade over staketet med spadarna och hackorna. Dom påbröjade utgräningen men précis då dom hade kommit igång riktigt bra hordes det rop från andra sidan staketet. Det visade sig vara medlemmar från den lokala hembygdsföreningen. De var oerhört arga på Helena och Eva för att dom höll på och gräva på ängarna bakom staketet utan tillstånd. De krävde att de fick telefonnumrena till helenas och Evas föräldrar så att dom kunde komma ut till Ekerö och hämta dom.
Det blev en väldigt snopen hemfärd för bade Helena och Eva. Deras föräldrar var väldigt arga på dom. De fick vet att de som straff skulle få åka på sommarlovs lager och inte få träffas på hela sommaren. Eva skulle få åka på ett seglarläger på Västkusten och Helena skulle bli tvingad på ett kollo ute på barnens Ö. Det lät inte särskilt kul, tyckte helena som med fasa såg fram emot sommarlovet.
Helena och Eva tog bussen ut till Ekerö helgen därpå. Dom hade med sig spadar och hackor och bra kläder. Dom kom fram till lägergården och klättrade over staketet med spadarna och hackorna. Dom påbröjade utgräningen men précis då dom hade kommit igång riktigt bra hordes det rop från andra sidan staketet. Det visade sig vara medlemmar från den lokala hembygdsföreningen. De var oerhört arga på Helena och Eva för att dom höll på och gräva på ängarna bakom staketet utan tillstånd. De krävde att de fick telefonnumrena till helenas och Evas föräldrar så att dom kunde komma ut till Ekerö och hämta dom.
Det blev en väldigt snopen hemfärd för bade Helena och Eva. Deras föräldrar var väldigt arga på dom. De fick vet att de som straff skulle få åka på sommarlovs lager och inte få träffas på hela sommaren. Eva skulle få åka på ett seglarläger på Västkusten och Helena skulle bli tvingad på ett kollo ute på barnens Ö. Det lät inte särskilt kul, tyckte helena som med fasa såg fram emot sommarlovet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)