Åsas specialarbete/ En novell skriven av: Marika Frykholm

Jag heter Åsa Karlsson. Jag är 16 år gamma. Jag går det första året på dramaprogrammet på Mellanhöjdsskolan på söder i Stockholm. Vår klasslärare Mia Svensson hade givit oss i uppgift att skriva ett specialarbete. Jag hade valt att skriva om mina tre favoritämnen som var: Litteratur, historia och arkeologi. Jag hade valt att framföra presentationen av mitt specialarbete tillsammans med mina 3 bästa tjejkompisar i klassen. De hette: Moa Adamsson, Anna Johansson och Helena Svensson. jag var speciellt intresserad av den engelske 1800- tals författaren David Lodge`s ena roman som heter: " Nice Work". En av huvudpersonerna i " Nice Work" är en tjej som heter Dr. Robyn Penrose. Dr. Robyn Penrose är doktorand i engelsk litteratur med särskild inriktning mot den engelska industriromanen med världsberömda engelska 1800- tals författare så som till exempel Charles Dickens, Elizabeth Gaskell och de 3 systrarna Bronte. Charlotte Bronte, Emily Bronte och Anne Bronte. Dr. Robyn Penroses universitet i den fiktiva engelska staden som hon bor i som ska ligga i mellersta England där staden Birmingham ligger och heter Rummidge får i uppgift att arrangra ett utbyte mellan universitetsvärlden och fabriksvärlden. Dr. Robyn Penrose kommer till en del av Rummidge som hon aldrig tidigare har varit i och lär där känna fabrikschefen Mr. Vic Wilcox som är fabrikscehf för fabriken Pringlès i Rummidge. Det ska visa sig att de två har mycket att lära av varandra. 

Idag var det min klasskompis Anna Johanssons tur att framföra sin del av vårt presentationsarbete. Vår klasslärare Mia Svensson sade:*
" Då så tjejer"! " Idag ska vi lyssna till vad Anna har att berätta om sin del av ert specialarbete". " Anna, varsågord att börja"!
Anna Johansson sade.
" Jo jag hade tänkt att framföra den delen som:::" Längre hann hon inte förrän hon blev avbruten av en tjej i moderna kläder som kom framhoppande bakom oss. Tjejen sade:
" Hej" !" Jag hade tänkt fortsätta berätta om vår kompis Helenas upplevelser då hon var på klassresa i 6:e klass med sin klass här på Mellanhöjdsskolan och även då hade er klasslärare Mia Svensson som sin lärare". " Jag ska visa er hur man loggar in på min blogg så att ni kan läsa vad hon upplevde på Brukskvistas lägergård på Ekerö".

Här nedan följer tjejens redogörelse av Helenas upplevelser ri 6:a kalss på Brukskvistas lägergård på Ekerö.

Den hemska klassresan
Vem var arkeologen?
Av: Marika Frykholm


Helena låg med täcket över huvudet. Försiktigt kikade hon upp.
Till sin förvåning såg hon sin fröken, Mia Svensson stå i dörröppningen. ” Skrämde jag dig Helena”? Frågade Mia. ” Ja, det gjorde du”, svarade Helena. ” Jag var bara i köket för att kolla att jag hade släckt ordentligt”, fortsatte Mia. ” Det hade jag. Nu kan du fortsätta sova, gonatt”, sa Mia och gick ut och stängde sovsalsdörren efter sig.

Dagen efter pratade hela klassen om den kusliga filmen om arkeologen som inte kunde finna frid förrän hon hade fått sin akademiska titel. Vem hon kunde ha varit. Varför hon hon inte hade fått sin titel. Hur kunde det vara så viktigt? Helena ville inte lyssna. Hon bestämde sig för att gå ut och titta på fältet bredvid lägergården Brukskvista och se efter där den spökande arkeelogen hade arbetat innan hon tragiskt nog försvann.

Helena klättrade över staketet till fältet bredvid lägergården Brukskvista. Hon gick omkring och tittade på ängen där arkeologen hade haft sin sista utgrävning innan hon hade försvunnit. Det såg itne särskilt spännande ut. Bara en massa grönt gräs och kossor som betade på ängen. Inte ett dugg spännande eller det minsta kusligt. Besviken gick Helena tillbaka till lägergården. Då hon till sin förskräckelse såg bussen med hela hennes klass rulla ut från gården. Helena hojtade till. Men det var såklart ingen som hörde henne. Hur skulle hon nu ta sig tillbaka till Stockholm? Hon hade inga pengar att ta sig in till stan för. Hon bestämde sig för att gå in på lägergården och ringa till sina föräldrar så att de kunde komma och hämta henne. Men hennes mamma sa att det tidigaste dom kunde komma var först dagen efter. Vad skulle hon nu göra?

Då vi hade läst tjejens blogginlägg så blev det plötsligt alldeles mörkt i klassrummet. Då ljuset tändes igen var tjejen i moderna klädre borta. 

Mia Svensson sade:
" Då så Anna"! " Då tackar vi dig för idag" " Jag tänker att vi låter dig Helena ta vid där Anna var tvungen att sluta idag".
Anna Johansson utbrast upprört:
" Men det är väl inte mitt fel att...!
MIa Svensson sade:
" Då så allihopa" " Tack ska ni ha för idag"!
Vi fyra tjejer gick ut ur klassrummet och resten av kjlassen följde efter oss ut ur klassrummet. 

Åsas specialarbete/ En novell skriven av: Marika Frykholm

 Jag heter Åsa Karlsson. Jag är 16 år gammal. Jag går det första året på dramaprogrammet på Mellanhöjdsskolans gymnasium. Vår klasslärare Mia Svensson hade givit oss i uppgift att skriva ett specialarbete. Jag hade valt att skriva om mina tre favoritämnen: Litteratur, historia, och arkeologi.Jag hade valt att samarbete tillsammans med mina tre bästa tjejkompisar i min klass som hette: Moa Adamsson, Anna Johansson och Helena Svensson. 

Jag var sprciiellt intresserad av den engelske 1900- tals författaren David Lodge`s ena roman som heter: " Nice Work": " En av huvudpersonerna i " Nice Work" är en tjej som heter Dr. Robyn Penrose. Dr. Robyn Penrose är doktorand i engelsk litteratur med särskil inriktning mot den engelska industriromanen. Med världsberömda engelska 1800- tals författare så som till exempel Charles Dickens, Elizabeth Gaskell och de tre systrarna Bronte: Charlotte Bronte, Emily Bronte och Anne Bronte. Dr. Robyn Penrose`s universitet i den fiktiva staden i mellersta England som kallas Rummidge får i uppdrag att göra ett utbyte med fabriksvärlden. Dr. Robyn Penrose ska tillbringa varje onsdag hela terminen på fabriken Pringle`s i en del av Rummidge där hon aldrig har varit tidigare. Hon kommer där i kontakt med fabrikschefen Mr. Vic Wilcox. Det ska visa sig att de har mycket att lära av varandra. 

Idag var det min klasskompios Anna Johansssons tur att redovisa. Vår klasslärare Mia Svensson sade:
" Då så Anna". " Idag ska vi få lyssna till vad du har att berätta om ert specialarbete som ni har jobbat med":
Anna Johansson sade:
" Jo jag har tänkt att presentera följande:::" Längre hann hon inte förrän en tjej i moderna kläder kom framhioppande bakom dom och sade:
" Hej" "! " Jag hade tänkt att visa vad jag har skrivit på min blogg om er klasskompis Helenas klassresa som hon gjorde tillsammans med sin klass då hon gick i 6:an här på Mellanhöjdsskolan". Hon visade oss hur man skulle logga in på hennes blogg. Här nedan följer hennes presentation.

Den hemska klassresan
Helenas natt på lägergården Brukskvista
Av: Marika Frykholm


Helena visste inte vad hon skulle ta sig till. Hela hennes klass hade åkt från lägergården Brukskvista och lämnat henne ensam kvar. Hennes fröken, Mia Svensson hade ringt upprepade gånger till hennes mobil och frågat om inte hennes föräldrar ändå kunde komma och hämta henne. Men Helena hade svarat att varken hennes mamma eller pappa hade tid förrän tidigast måndag morgon att komma ut till Ekerö och hämta henne på Brukskvista.

Helena gick omkring på Brukskvista. Som tur var så fanns det lite smörgåsar kvar i köket som hon kunde ta till middag. Och det fanns lite saft i en tillbringare i kylskåpet. Så Helena tog sig saft och smörgåsar till middag och åt det ensam i lägergårdens matsal.

Helena kände sig olustig. Det var antagligen den ruskiga spökhistorien om arkeologen som försvann som sades spöka om hon inte fick sin akademiska titel. Helena bestämde sig för att det var bäst att gå och lägga sig tidigt och sova bort större delen av den här kvällen och natten så att det blev morgon fort.

Helena sov natten igenom och drömde ingenting. Hon vaknade tidigt på måndag morgon. Av någon anledning kände hon sig fortfarande lika olustig som innan hon gick och lade sig. Hon gick ut ur lägergården och fram till staketet som skilde lägergården från fältet där arkeologen sades ha försvunnit. Helena ropade till. I gräset framför staketet syntes fotspår! Fast hon visste att hon hade varit ensam på lägergården hela natten. Helena visste inte vad hon skulle ta sig till. Men nyfikenheten tog övertaget och hon klättrade snabbt över staketet och började följa fotspåren i gräset på andra sidan staketet för att se vart dom kunde leda.

Då vi hade läst hennes blogg så blev det alldeles mörkt i klassrummet. Då ljuset tändes så hade tjejen i moderna kläder försvunnit.

Mia Svensson sade:
" Då så". " Tack ska du ha Anna": Då tror jag att vi fortsätter att lyssna imorgon till vad Helena har kommit fram till i arbetet med ert specialarbete":

Anna Johansson utbrast upprört:
" Men det är väl inte mitt fel att::."?!
Mia Svensson sade:
" Tack ska ni ha för idag"!: " Vi ses imorgon"!
Vi fyra tjejer gick ut först av alla ur klassrummet och resten av klassen följde efter.