Jag heter Maria Svensson och jag är 20 år gammal. Jag läser till lärare vid Uppsala universitet. Nyligen hade jag gått med i en av nationernas spexensemble i Uppsala.Jag hade då blivit totalt imponerad av vår märklige regissör som hette Adam Persson. Hans plötsliga uppdykande i lågor av flammand eld hade fått mig att maila till honom om en kurs jag hade deltagit i på distans vid ett annat universitet som hette Häxor och trolldomsprocesser. Detta i sin tur hade lett till att Adam Persson hade bett mig att spela en av huvudrollerna i vårt kommande spex som skulle handla om aliens från en annan planet. Detta i sin tur hade lett mig till att maila till Adam Persson om en idè som jag hade fått om att en av alienarna var en alien flicka som hette Sarah som hela sitt liv hade längtat till planeten Jorden för hon hade hört av sin mamma att på Jorden fanns det hästar och ridskolor. Nu hade Sarah fått idèn att ta med sig en av hästarna till Stockholm på en båttur mellan Nybrokajen- Ropsten och där dansat med hästen på båten. Sedan hon hade varit på ett ridläger utanför Uppsala där hon bodde så hade hon bekänt på ridlägret och även för sina elaka klasskompisar att hon inte var någon alien. De hade alla mobbat henne för att hon var annorlunda. Då hade flera stycken av tjejerna i klassen kommit på att de också var häxor och aliens. Då sammankallade deras klassföreståndare, Mia Svensson, till ett föräldrasamtal. Där flera av elevrna hade kommit dit och berättat att de var häxor/ respektive aliens.
Efter det 20 spexmötet skrev jag följande mail till Adam Persson:
" Hej Adam", ( skrev jag)" Det är Maria Svensson som skriver till dig. Jag har kommit på att låta flickan Gunilla komma till föräldrasamtalet och där bekänna att hon är anklagad som häca pågrund av att hon har läst sin storya systers unviersitettskurs: Häxor och trollodmsprocesser, och där hade hon lärt sig att man på 1600 talet kunde bli anklagad om man sjöng Maria verser om Jungfru Maria":
Mvh,
Marika Frykholm
På det nästa spexmötet kom Adam Persson fram till mig, lade handen på min axel och sa:
" Snyggt jobbat Maria": " Vi kör så".
Jag gick hem till min studentlägenhet alldeles uppfylld av mina varma känslor för Adam Persson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar