Anna Persson och Stefan Karlsson återvänder till London igen

Anna Persson och Stefan Karlsson återvänder till London igen Anna Persson och hennes make, Stefan Karlsson hade stämt träff på en restaurang för att äta middag ihop. De trivdes så bra tillsammans och hade så roligt ihop att de kom överens om att istället för att ta ut skilsmässa fortsätta att vara gifta. Anna Persson och Stefan Karlsson sa upp sina respektive lägenheter. Stefan Karlsson gjorde återigen slut med sin föredetta psykoteerapueft, Gunilla Pålsson genom att lämna en lapp där han skrev. ” Det är slut, det är över och det var aldrig meningen att det skulle bli vi två. Min hustru, Anna Persson och jag återvänder till London imorgon för att ta upp våra karriärer som skådespelare, för min hustru Anna Perssons del och som blivande Bobby= polis i London igen fö rmin egen del.. Du kan härmed betrakta dig som hemlöst och får klara dig bäst du kan”. Anna Persson och Stefan Karlsson återvände till London. Anna Persson tog åter upp sin roll som den snälla lärarinnan i ” Matilda- the Musical””, baserad på romanen ” Matolda” av Roald Dahl. Stefan Karlsson hade tur och fick återuppta sin plats som polisaspirant vid polishögskolan I London och fick pröva att bli bobb= engelsk polis- igen.

Anna Persson blir ihop med Janne Andersson, av: Marika Frykholm

Anna Persson bestämde sig för att det var dags för ytterligare en förändring i sin ganska enahanda tillvaro. Hon sade upp sig som lokalvårdare i tunnelbanan i Sotckholm och sökte ett nytt jobb som servitris på ett av cafeterian i Kista food court. Där blev hon ganska snabbt bekant med servitören Janne Anderssn. Janne Anderson var en lång, mörk och mycket tilldragande man i 40 års åldern. Han hade på ett tidgit stadium berättat att han varit gift i 15 år och hade 3 barn, 3 pojjkar som var 12, 10 och 9 år gamla. Dom hette Kalle Oscar och Magnus. Kalle gick i melllanstadiet i 6:e kalss medan Oscar och gick i 4:e klass och lille Magnus gick i 3:an i lågstadiet i Kista.    Anna Persson fick som vana att gå och ta en fika med servitören Janne Anderson varje eftermiddag efter deras arbetspass på cafèet i Kista food court var slut för dagen. Janne berättade att hans föredetta hustru hette Louise och bodde även hon i Kista och jobbade som lågstadielärare på en annan skola än den där de tre de två yngsta sönerna, Oscar och Magnus gick.   Anna Persson sade upp sin lägenhet och flyttade ihop med Janne Anderson i hans tvåa i Kista centrum. Hon kom mycket bra övrens med de tre sönerna och även med den föredetta hustrun,  Louise Anderson som var lågstadielärare på en annan skola än där dom ygnsta sönerna Oscar och Magnus gick. Anna Persson insåg att det var dags att göra ett lyft i hennes karriär. Det tyckte även hennes nye sambo, Janne Anderson. Hon bestämde sig för att söka tillbaka till sin gamla förskola, Smultronet inne i Stockholm city igen.    

Anna Persson upptäcker maken Stefan Karlssons otrohet med Gunilla Pålsson, av: Marika Frykholm

Men den mysiga middagen tillsamman med Pelle Olsson och hans systerdotter Lowa gick inte riktigt som planerat för plötsligt dök lilla Lowas mamma upp som hette Helena Johansson och hon blev tvärföbannad då hon hittade Anna Persson i sin brors kök tillsmmans med lilla Lowa. Hon grabbade tag i lilla Lowas arm och släpade henne raskt med sig ut i hallen där hon slängde på henne gummistövlar och rengkappa och mössa och fräste ett " hejdå" till Pelle Olsson. Hon slängde igen ytterdörren och de kunde höra hennes ilskna steg utanför. Anna Persson kände sig av någon konstig anledning som att det var hennes fel att Helena Johansson blivit så förargad.  Kanske på att hon hade suttit och hållit lilla Lowas matsked då hon åt glass? Tänkte Anna Persson.   Anna Persson insåg iallafall att det var bäst att hon pallrade sig hem i höstrusket. Hon sa hejdå till Pelle Olsson och han ursäktade sig med att hans lillasyster, Helena Johansson var inne i en perdio just nu och inte mådde särskilt psykiskt bra. Hon hade problem med pojkvännen Thomas Andersson som just hade gjort slut med henne som inte heller var lilla Lowas pappa utan det var en annan man som hette  Kalle FRedrikson som inte längre bodde i Stockholm utan hade flyttat ner till Jönköping.   Anna Persson kände sig uppriven då hon kom hem. Hemma hos henne var det tomt. Stefan Karlssson hade lämnat en lapp: " Är på middag med Gunilla Pålsson. Blir mycket sen. Vänta inte uppe på mig. Har täknt att begära skilsmässa. Vi passar inte ihop längre utan har gått skilda vägar". Anna Persson bröt samman men tog sig i kragen och beslöt sig för att den absolut bästa lösningen var att hon gick på krogen och tog sig ett glas öl.

Anna Persson får problem, av: Marika Frykholm

Men den mysiga middagen tillsamman med Pelle Olsson och hans systerdotter Lowa gick inte riktigt som planerat för plötsligt dök lilla Lowas mamma upp som hette Helena Johansson och hon blev tvärföbannad då hon hittade Anna Persson i sin brors kök tillsmmans med lilla Lowa. Hon grabbade tag i lilla Lowas arm och släpade henne raskt med sig ut i hallen där hon slängde på henne gummistövlar och rengkappa och mössa och fräste ett " hejdå" till Pelle Olsson. Hon slängde igen ytterdörren och de kunde höra hennes ilskna steg utanför. Anna Persson kände sig av någon konstig anledning som att det var hennes fel att Helena Johansson blivit så förargad.  Kanske på att hon hade suttit och hållit lilla Lowas matsked då hon åt glass? Tänkte Anna Persson.   Anna Persson insåg iallafall att det var bäst att hon pallrade sig hem i höstrusket. Hon sa hejdå till Pelle Olsson och han ursäktade sig med att hans lillasyster, Helena Johansson var inne i en perdio just nu och inte mådde särskilt psykiskt bra. Hon hade problem med pojkvännen Thomas Andersson som just hade gjort slut med henne som inte heller var lilla Lowas pappa utan det var en annan man som hette  Kalle FRedrikson som inte längre bodde i Stockholm utan hade flyttat ner till Jönköping.   Anna Persson kände sig uppriven då hon kom hem. Hemma hos henne var det tomt. Stefan Karlssson hade lämnat en lapp: " Är på middag med Gunilla Pålsson. Blir mycket sen. Vänta inte uppe på mig. Har täknt att begära skilsmässa. Vi passar inte ihop längre utan har gått skilda vägar". Anna Persson bröt samman men tog sig i kragen och beslöt sig för att den absolut bästa lösningen var att hon gick på krogen och tog sig ett glas öl.

Anna Persson får en chock, av: Marika Frykholm

Anna Persson vaknade av att hon mådde illa och hade baksmälla. Gårdagen hade varit förskräcklig. Då hon vid 1600- tiden hade anlänt till hennes gamla psykoterapueft, Gunillla Pålsson kontor i G:a Stan hade hon träffat sin make Stefan Karlsson där. Hon hade blviit totalt förvirrad. Vad i allsindar gjorde hennes man, Stefan Karlsson på Gunilla Pålssons kontor? Och varför satt han och såg henne ömt i ögonen med ett förälskat leende på läpparna?   Anna Persson blev så schockad att hon backade i dörren, rusade ut och sprang till närmaste krog i G:a Stan där hon bestäldle in den ena ölen efter den andra. Till slut vinglade hon mycket berusad i väg till G:a Stans tunnelbana och lyckades på något sätt ta sig hem sent på natten till hennes och Stefan Karlsson lägenhet ute i Kista centrum.   Då Stefan Karlsson slängde igen ytterdörren någonstans på småtimmarna i deras lägenhet, vände sig Anna Persson om på sidan och låtsades sova. Stefan lade sig bara i sängen och somnade direkt. Han luktade starkt av alkohol. Förmodligen hade han och Gunilla Pålsson varit ute och festat om rätt rejäjlt tänkte Anna Persson. Men hon låtsades om ingenting och somnade snart om. Tidigt nästa morgon, redan vid 0600 tiden så steg Anna Persson upp, klädde på sig sin träningsoverall och tog på sig sina joggingskor och försvann ut genom ytterdörren utan att ha ättit frukost för att ta sig en tidig joggingtur för att kunna tänka igenom den situation som nu hade upptsått. Hon visste ju med sig att hon själv hade varit otrogen med Pelle Olsson som hon var oerhört förälskad i men saken var den att hon visste inte tillräckligt mycket om Pelle Olssons känslro för henne eller om det var värt besväret att skilja sig från hennes man, Stefan Karlsson som kanske var den man som hon i längden varit djupast och mest förälskad i. Anna Persson var oerhört obeslutsam. Då Stefan Karlsson vaknade, hoppade han ur sängen, kastade på sig kläderna utan att ens hälsa på sin hustru Anna Persson. Han rusade ut i hallen och ut ur ytterdörren som åkte igen med en smäll. Anna Persson låg och lyssnade till tystnaden som uppstått efter makens hastiga försvinnande ut ur deras lägenhet. Hur skulle hon göra nu? Hon kunde inte bestämma sig. Till slut kom hon på att det bästa alternativet var att gå upp, klä på sig äta frukost och sedan ringa Pelle Olsson som nog var på sitt jobb vid detta laget och höra sig för om han kunde ses samma dag på eftermiddagen då han hade slutat för dagen.

Amma Perssons dejt med Pelle Olsson, av: Marika Frykholm

Anna Persson stod utanför i vintermörkret och väntade utanför fdlejaik i Kista centrum där hennes nye pojkvän, Pelle Olssons systerdotter Lowa som var 5 år gick på dagis. Hon frös och huttrade men hon var jätteglad ändå. Trots makens hastiga flykt från deras gemensamma lägenhet på morgonen var Anna Persson på jättegott humör. Hon såg fram emot att tillbringa eftermiiddagen och kvällen med Pelle Olssons och hans systerdotter, Lowa. Lowa var en jättegullig liten flicka tyckte Anna Persson.   Pelle Olsson kom cyklande emot henne på grusvägen utanför dagisten. Han bromsade in framför Anna Persson och kysste henne ömt på munnen och de gick tillsammans in på förskolan Lingonet för att hämta lilla Lowa från hennes avdelning Hallonet. Lowa blev överlycklig av att se Anna Persson och Pelle Olsson och ville genast gå och köpa en glass och fastän det var så kallt ute så gick Pelle Olsson med på detta. De gick iväg till närmaste kondis, Pelle Olsson ledde cykeln och lilla Lowa fick sitta på sadeln- något hon var mycket nöjd med. Väl inne på kondiset tog de vuxna varsin kaffe och Lowa fick sin älskade glass, en Twister. Hon valde isglass fast det var så kallt ute. Pelle Olsson frågade Anna Persson om hon ville hänga med hem till honom en sväg och äta middag tillsammasn med honom själv och Lowa. Det ville Anna Persson mycket gärna och därför tog dom cykeln med Lowa på sadeln och gick hem till Pelle Olssons lägenhet som låg inärheten av Kista centrum. Det hade varit en mycket  lyckad träff tyckte Anna Persson som såg fram emot deras gemensamam middag med lilla Lowa som sällskap.

Del 2: Anna Persson och Stefan Karlsson återkomst till Stockholm/ Av; Marika Frykholm

Anna Persson och hennes man Stefan Karlsson hade fått nog av artistlivet kontra polislivet i London och hade bestämt sig för att återvända hem till Sverige och till Stockholm igen. Stefan Karlssons lägenhet stod fortfarande tom- ingen hade köpt den så Stefan Karlsson och Anna Persson flyttade tillbaka in i lägenheten i Kista igen. Men Stefan Karlsson hade fått en sådan kick av polislviet i London tillsammans med dom andra Bobbysarna att han kände att  han inte riktigt kunde anpassa sig till livet i Stockholm igen. Han visste inte vad han ville med sig själv. Skulle han återuppta sina studier vid polishögskolan i Stockholm eller börja studera till läare igen? Han kunde inte bestämma sig. Plötsligt greps Stefan Karlsson av an längtan att träffa sin föredetta psykoterapueft Gunilla Pålsson igen. Han bestämde sig för att han behövde återuppta sin terapueftiska behandling igen. Därför kontaktade han Gunilla Pålsson igen och blev glatt överraskad då han förstod att hon inte längre var tillsammans med den mannen hon hade bedragit honom, Stefan Karlssn med då dom fortfarande var gifta. Stefan Karlsson började- utan att berätta det hemma för Anna Persson- att gå i terapi för terapueften Gunilla Pålsson igen. Varje tisdag kl 1400 träffades dom på hennes klinik i G:a Stan i Stockholm. Det var mycket givande besök. De blev hett förälskade igen, och Stefan Karlsson tog sig för att tillbaringa många timmar i Gunilla PÅlssons lägenheet som låg vid Mariatorget på Söder i Stockholm. Detta helt utan hans hustrus, Anna Perssons vetskap. Anna Persson hade å  andra sidan stött ihop med sin fördetta manlige kolllega, Pelel igen. Dom hade mötts av en slump utanför detsamma dagiset där hon senast sett honom med den främmande kvinnan som hon tagit för hans hustru. Det visade sig att hon inte alls var hans hustru. Kvinnan ifråga var hans storasyster, som var frånskild sedan många år tillbaka och dom hade tillsammans varit på dagiset i Kista centrum för att hämta Pelle Olssons systerdotter som hette Lowa. Lowa var 5 år gammal och jättesöt, tyckte Anna Persson. Hon hade redan fått sitta barnvakt åt Lowa flera gånger när Pelle jobbade som läkare på Danderyds sjukhus.   Anna Persson började få pnaik. På något sätt måste hon ju göra upp med sin make, Stefan Karlsson om att hon nu hade inlett ett förhållande med Pelle ANdersson. Hur skulle hon göra? Hon kände sig alldeles förvirrad. Så småningom kom hon att tänka på Gunilla Ppålsson och henens teratpi- klinik i G:a Stan. Anna Persson som inte hade någon aning om att hennes man, Stefan Kalrsson hade inlett en affär med Gunilla Pålsson bestämde sig för att kontakta Gunilla Pålsson för ett terapueftiskt samtal. De kom överens om att träffas följande onsdag eftermiddag kl 1600.

Slutet gott, allting gott, av: Marika Frykholm

 Anna Persson var inne på ICA i Kista för att handla middag. Då hon plötsligt stötte ihop med Stefan Karlsson. Han var ensam och gick omkring med en vagn som han lade ner sina varor i. ” Hej”! Sa Anna Persson till Stefan Karlsson. ” Hej Anna” ! Sa Stefan Karlsson till Anna Persson. ” Jag har tröttnat på att vara ihop med en psykolog som hela tiden analyserar allt jag gör och som hela tiden kräver att jag förklarar hela mitt beteende in i minsta detalj. Vill du bli ihop med mig igen”? Anna Persson funderade en stund. ” Ja det vill jag jättegärna bli”, svarade hon. ” Jag trodde jag hade träffat en man på min förskola som jag var kär i men det visade sig att han var upptagen av en annan kvinna”. ” Men hur gör vi med din Gunilla Pålsson”? ” Jag ska begära skilsmässa”; svarade Stefan Karlsson. ” Det går säkert bra”. ” Hon är aldrig hemma på nätterna längre. Jag är säker på att hon har en affär med en annan man”. ” Kanske vi borde gå i familjeterapi alla 4”? Det tyckte Anna Persson inte var en särskilt bra idè, men hon samtyckte till att flytta ihop med sin förd föredetta pojkvän och sambo, Stefan Karlsson igen. Då Gunilla Pålsson kom hem till hennes och hennes man Stefan Karlssons lägenhet i Kista fick hon en chock. På hallbordet låg en lapp till henne från Stefan Karlsson. Där stod det följande: ” Kära Gunilla. Vår tid som gifta var inte lycklig för någon av oss. Jag önskar dig all lycka din satmara men nu är jag ihop med mitt livs kärlek och föredetta sambo och flickvän, Anna Persson. Vi har sålt lägenheten så du är härmed hemlös och bostadslös och fri att börja på ny kula med din nya pojkvän- vem han nu kan vara. Anna Persson och jag har flyttat till London: Anna Persson har tänkt återuppta sin karriär som skådspelerska och jag tänker fortsätta som polis. Som engelsk bobby som man säger i England. Jag önskar dig all lycka i framtiden. Allt gott. Din Stefan Karlsson”.

Anna Perssons nygamla romans i kollegan Pelle, av: Marika Frykholm

Anna Perssons nygamla romans Anna Persson bestämde sig för att flytta ihop med sin nye vän, Henrik Kristersson eftersom familjeterapin tillsammans med hennes föredetta sambo, Stefan Karlsson och deras terafpueft, Gunilla Pålsson mest verkade handla om att Stefan Karlsson försökte få ihop det med Gunilla Andersson. Därför avbröt Anna Persson familjeterapin eftersom den inte verkade leda någonvart för hennes egen del och sa upp sin del i Stefan Karlsson lägenhet på Södermalm och flyttade istället in hos Henrik Kristersson i Kista. Det var då hennes tidigare sambo, Stefan Karlsson bjöd Anna Persson på hans och Gunilla Pålsson bröllop som skulle stå i oktober samma år som Anna Persson kände att hon hade fått helt nog av sitt förhållande till Stefan Karlsson. Men problemet var att hon fortfarande älskade honom fast han numera var gift med Gunilla Andersson. Därför inledde Anna Persson en hemlig romans med Stefan Karlsson utan att varken hans hustru Gunilla Pålsons ller hennes nye sambo, Henrik Kristersson kände till det.

Anna Perssons nygamla kärlek, av: Marika Frykholm

Anna Perssons nygamla romans Anna Persson bestämde sig för att flytta ihop med sin nye vän, Henrik Kristersson eftersom familjeterapin tillsammans med hennes föredetta sambo, Stefan Karlsson och deras terafpueft, Gunilla Pålsson mest verkade handla om att Stefan Karlsson försökte få ihop det med Gunilla Pålsson. Därför avbröt Anna Persson familjeterapin eftersom den inte verkade leda någonvart för hennes egen del och sa upp sin del i Stefan Karlsson lägenhet på Södermalm och flyttade istället in hos Henrik Kristersson i Kista. Det var då hennes tidigare sambo, Stefan Karlsson bjöd Anna Persson på hans och Gunilla Pålsson bröllop som skulle stå i oktober samma år som Anna Persson kände att hon hade fått helt nog av sitt förhållande till Stefan Karlsson. Men problemet var att hon fortfarande älskade honom fast han numera var gift med Gunilla Pålsson. Därför inledde Anna Persson en hemlig romans med Stefan Karlsson utan att varken hans hustru Gunilla Pålssoneller hennes nye sambo, Henrik Kristersson kände till det.

Stefan Karlssons nya kärlek, av: Marika Frykholm

Stefan Karlssons nya kärlek Anna Persson var fullt upptagen av att spela rollen i Strindbergs pjäs: ” Fröken Julie”. Men vad hon inte hade räknat med var att hennes motspelare som hette Henrik Kristersson och som hade rollen som Jeanne skulle attrahera henne så mycket att hon helt och hållet under föreställningsperioden lyckades förtränga sin relation med sin sambo, Stefan Karlsson. Stefan Karlsson som nu hade lyckats bli rentvådd från alla mordanklagelser. Detta därför att det visat sig att Anna Perssons framlidna föreståndare, Lena Svensson som hittats död i personalrummet på förskolan Smultronet där Anna Persson hade jobbat som vikarierande förskollärare bevisligen led av allvarliga paranoida tendenser. Hon hade helt enkelt tagit sitt eget liv. Stefan Karlsson hade därför nu tröttnat på alla hysteriska lärare i hans bekantskapskrets och var nu polisaspirant på Polishögskolan i Stockholm och gick i terapi hos en mycket snygg och tilldragande terapeuft vid namn Gunilla Pålsson. Gunilla Pålsson var 15 år äldre än Stefan Karlsson men det verkade inte bekymra henne. Anna hade på sista tiden börjat märka en förändring i hennes sambos beteende på hemmaplan men hade varit så upptagen av sin kärlek till Henrik Kristersson. Därför hade hon inte hade riktigt haft tid att bry sig som hon antagligen hade gjort i vanliga fall. Men en natt då Anna Persson kom hem från en föreställning av ” Fröken Julie” då hon och Henrik Kristersson hade gått ut på en krog i närheten av parken där föreställningen spelades och tagit sig en öl eller två så satt Stefan Karlsson i deras lägenhet och pratade mycket tyst och lågmält i telefon då hon kom hem runt midnatt. Anna blev förstås genast mistänksam men bestämde sig för att låtsas som det regnade. Stefan avslutade samtalet och sa att han och Gunilla hade påbörjat en fas i hans terapeuftiska behandlig där det ingick att dom efter dagens samtal avslutade det hela med att analysera det som framkommit under dagens behandlng via telefon. Anna kysste Stefan till gonatt och gick och lade sig. Samtidigt som hon gick in i deras sovrum såg hon hur Stefan lyfte upp mobilen för att ringa ytterligare ett samtal.

Anna Persson tar upp skådespelarlivet igen, av: Marika Frykholm

Anna Persson tar upp skådespelarlivet igen Anna Perssons liv hade förvandlats till ett helvete. Hon fick visserligen vara kvar på sitt jobb på förskolan Smultronet.Hennes sambo, Hon kände sig helt säker på att hennes sambo, Stefan Karlsson var oskyldig.Mem vissheten som hängde över dom och deras förhållande var olidlig. Och utredningen pågick för fullt. Anna Persson såg en annons på internet över ett teatersällskap som skulle sätta upp förestälningen, ” Fröken Julie”, av August Strindberg med Parkteatern under sommaren. Hon tyckte att rollen som Fröken Julie skulle passa henne perfekt. Alltså ringde hon till regissören och hade den otroliga turen att då hon hade provspelat få huvdurollen som Fröken Julie, av August Strindberg. Hon sa upp sin tjänst som vikarierande förskolärare på förskolan Smultronet och samma vecka skulle repetionerna av ” Fröken Julie” påbörjas.

En resa i tiden, av Marika Frykholm

Anna Perssons resa i tiden Anna Persson var på studiebesök på Skansen i Stockholm tilsammans med sin högskoleklass från Stockholms Lärarhögskola. De var 22 stycken studenter och de var precis på väg att lämna Skansen då de gick rakt på en av de där gamla mysiga Skånelängorna från förr i tiden. Studenten Anna Persson var numera bosatt på Mariatorget på Söder i Stockholm tillsammans med hennes nye sambo, Stefan Karlsson som även han studerade till lärare. Anna Perssons föräldrar bor i Österskär och heter Thomas och Karin. Anna Persson hade även en storasyster som heter Louise som var nybliven kock och singel. Louise hade lägenhet i Kärrtorp. Anna Perssons klasskompisar stod tillsammans med Annaoch läste på skylten utanför den gamla Skånelängan som visade sig vara från Gustav den 3:es tid. Var det inte den kungen undrade Anna Persson som blev mördad- skjuten- på maskeradbalen på Kungliga Operan i Stockholm av honom Ankarström? På skylten utanför den avlånga stugan med grästak stod det att familjen som hade bott där hade hetat Olafsson. Pappan hette Gustav, mamman Berit och deras dotter som var 17 år, hette Johanna. Anna Persson blev nyfiken på att se hur det såg ut inne i stugan och gläntade därför försiktigt på ytterdörren och kikade in. Därinne var det beckmörkt utom skenet från brasan i den öppna spisen. Anna Persson smög försiktigt in. Då hennes ögon vande det vid mörkret såg hon att det satt 3 stycken människor i ålderdomliga kläder framför brasan. En man, en kvinna och en yngre flicka i tonåren. Kunde de vara guider? Anna Persson visste att det sprang omkring människor i folkdräkter från olika landsdelar på Skansen som guidade besökarna som tex i den gamla skolsalen som fanns i ett av de gammeldags husen. Eller kunde hon verkligen ha hamnat i Gustav den 3.es tid då stugan byggdes? Nej, det verkade en alldeles för otrolig tanke. Anna Persson insåg att hon nog hade läst för många fantasy-romaner om folk som förflyttade sig i tiden och kom tillbaka till nutid igen. Anna Persson såg närmre på människorna runt den öppna spisen. Deras kläder såg verkligen ålderdomliga ut. Men helt säker på att det var folkdräkter kunde jag inte vara. Det var tills mannen började prata med henne. Mannen vände sig till Anna Persson och sa: -Goddager. Jag heter Gustav Olafsson och detta är min familj. Vad heter fröken? -Jag heter Anna Persson stammade Anna Persson . Sedan vände hon på klacken och flydde rakt genom ytterdörren. Ut till friheten och till hennesväntande klasskompisar och tillbaka till 2000- talet. Anna Persson bestämde sig för att komma tillbaka till Skansen en annan gång.

Anna Persson blir lärarstuderande,, av: Marika Frykholm

Anna Persson blir lärarstuderande i Stockholm Anna Persson hade fått nog av artistlivet i London. Hon längtade hem till Sverige och till Stockholm. Hon sade upp sig från sin roll som den snälla lärarinnan i musikalen. ” Matilda- the Musical”, åkte hem till sitt hotellrum vid Kensington Gardens på Hotell Hilton och beställde en flygbiljett hem till Stockholm. Sedan packade hon sin väska och tog första planet hem till Sverige. Men rollen som lärarinnan i , ” Matilda- the Musical” hade fått Anna Persson att komma på tanken att söka in till lärarhögskolan i Stockholm. Hon hade alltid tyckt mycket om att vara med barn i alla åldrar. Så då höstterminen började det året hon kom hem till Stockholm igen skrev hon in sig vid lärarhögskolan och valde att bli naturvetenskapslärare i ämnena mattematik och bioglogi. På lärarhögskolan blev hon väldigt förtjust i en kille som också pluggade till lärare som hette Stefan Karlsson. Men problemet var att Stefan Karlsson var en riktig tjejtjusare. Alla tjejerna i Anna Perssons högskoleklass på lärarhögskolan var förälskade i Stefan Karlsson. Så när Stefan bjöd ut Anna Persson på en drink efter föreläsningarna på Stockholms universitet en eftermiddag blev Anna överlycklig. Det blev snabbt till en mycket trvlig vana och efter en månad sade Anna Persson upp sin lägenhet och flyttade ihop med Stefan Karlsson i hans 2:a på Söder i Stockholm.

Anna Perssons äventyr och upplevleser på the National Portrait Gallery i London, av: Marika Frykholm

Anna Perssons äventyr och upplevelser på The National Portrait Gallery i London Anna Persson trivdes jättebra med sin tillvaro i London med sin nya skådespelarkarriär. Hon befann sig just nu på The National Portrait Gallery i London med några skådespelarkollegor från musikalen ” Matilda the Musical”, som bygger på författaren Roald Dahls roman som heter ” Matilda”. Hon hade fastnat framför en stor målning av den engelske kungen, Henrik den åttonde. Han som hade ihjäl alla sina fruar och anklagade dom för att vara häxor och liknande. Utom en tydligen, en Jane Seymour som slapp undan att bli halshuggen och dog i barnsäng istället. Plötsligt tyckte Anna Persson att hon befann sig inne i själva det medeltida England. Hon tyckte hon kände igen Towern. Hon insåg att hon hade blivit förflyttad mirakulöst till avrättningsscenen för Henrik den åttondes andra hustru, Anne Boelyn. Hon var tydligen anklagad för att vara häxa och nu skulle hon halshuggas. Anna Persson höll för ögonen. Hon ville slippa se själva avrättningen. När hon öppnade ögonen igen befann hon sig åter stående på framför porträttet av kung Henrik den åttonde på the National Portrait Gallery i London tillsammans med sina skådespelarkollegor. Hon kände sig totalt förvirrad och undrade om hon ett ögonblick hade förlorat medvetandet där inne på konstutställningen? Men nu var det dags att åka hem till hotellet och göra sig i ordning för kvällens föreställning av ” Matilda- the musical”.

Mysteriet med den försvunna studenten, novell av: Marika Frykholm

 Anna Persson Anna Persson var spårlöst försvunnen. Hennes bästa kompis Susanne var förtvivlad och förvirrad. Men så kom hon på en sak som hon inte hade tänkt på förut: En av Annas högsta önskedrömmar hade alltid varit att bli skådespelerska på West End i London! Kanske hade hon i hemlighet rest dit utan att tala om det för någon? Visserligen hade någon påstått att man hade hittat Anna Perssons döda kropp i en av kemisalarna men Susanne trodde inte mycket på den teorin. Då hade väl polisen och media blivit inkopplade. Susanne bestämde sig för att göra efterforskningar. Först och främst skulle hon sms:a sina engelska släktingar. Hennes kusin Maria Svensson bodde sedan fem  år i London där hon arbetade som bartender. Det slog plötsligt Susanne att hennes kusin Maria Svensson gick på skådespelarkurser just i West End där alla de kända musikalerna visades. Sagt och gjort. Susanne sin kusin Maria Svensson. Hon fick ett långt svarsmail tillbaka:   "Hej Susanne!" Jag tyckte det lät jätteläskigt det du sms:ade om din försvunna bästa kompis Anna Persson. Men vet du jag hörde ryktesvägen av en kurskompis på teaterkursen jag går i på onsdagarna att en flicka som liknar den tjejen som du skriver om har blivit en mycket framgångsrik skådespelarelev på West End. Det senaste jag hörde om henne var att hon deltog i en musikal som i och för sig inte visas just på West End men som är jättebra. Den heter Matilda- the Musical”, av Road Dahl! Jag lovar att jag ska höra mig för närmre om din beskrivning av Anna Persson stämmer överens på den tjejen som jag hörde om. Jag är i allafall ganska säker på det är Anna Persson.   Susanne blev vild av förtjusning. Men hon fick hålla sig till tåls tills hon fick höra mera från sin kusin Maria Svensson borta i London. Susanne älskade själv musikaler och teater men hon led av svårartad scenskräck och skulle själv aldrig i livet våga ställa sig på ett scengolv. Inte ens tillsammans med andra. Till slut kom det ett sms till från Maria Svensson till Susanne hemma i Sverige där hon pluggade litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. ” Hej Susanne”, skrev Maria Svensson. ” Nu har jag varit på teatern och sett din kompis Anna Persson i musikalen, ” Matilda- the Musical”. Det måste vare hon som du berättade om eftersom allt stämmer överens med din beskrivning av henne.” Wow, hon är verkligen jätteduktig på att spela teater. Jag lyckades stämma träff med henne efter föreställningens slut och då var hon eld och lågor över sin roll som den snälla lärarinnan i ” Matilda- the Musical”; av Roald Dahl. Hon verkade inte ha några som helst planer på att återvända till Sverige inom den närmaste framtiden utan bad mig hälsa så jättemycket till dig och alla kurskompisar på litteraturvetenskapen vid Stockholms universitet att hon var jätteledsen att ni hade varit så oroliga över hennes plötsliga avbrott i studierna, men att hon hade det jättebra i London och trivdes jättebra med sin roll som den snälla lärarinnan i, ” Matilda- the Musical”. J ag hoppas att detta förklarar hennes plötsliga försvinnande från Stockholms universitet och att ni som vill kan smsa Anna Persson på: 070/ 16 85 03 om ni vill ha ytterligare kontakt med henne och höra hur det går för henne i London. Kramar från din kusin, Maria”.

Studenten som försvann, novell av: Marika Frykholm

Studenten som försvann Anna Persson hade precis börjat studera vid Stockholms universitet. Hon läste grundkursen i litteraturvetenskap dagtid och tyckte att det var ett mycket roligt ämne. Hennes ambition var att så småningom bli journalist. Anna tyckte att alla lärarna var bra. Det var en helt vanlig måndagsmorgon och Anna var på väg till dagens första föreläsning. Hon småsprang för att hinna i tid till föreläsningen och hade den stora turen att komma fram i tid och fick en bra plats längst fram i klassrummet. När föreläsningen var slut blev Anna liksom alla andra studenter kaffesugen så hon gick direkt bort till Södra husen. Efter det kom hon aldrig tillbaka till kursen. Det gick många teorier bland Anna Perssons klasskamrater på litteraturvetenskapen. Man påstod att man hade hittat hennes kropp flera månader senare på universitetsområdet men det fanns inga direkta belägg för det. Några trodde hon hade helt enkelt fått nog och slutat med kursen i litteraturvetenskap och blivit tekniker istället.

Glasdörren, berättalse av Marika Frykholm/ Dedikerad och inspirerad av föärfattare av ungdomsromanen: "Skuggan i väggen

Glasdörren Vi var fem tjejer som brukade träffas varje hela hemma hos Karin. Just den här eftermiddagen var det ruggigt och kallt och regnigt ute. Vi satt alla fem ihopkurade på Karins rum hemma hos hennes mamma och pappa som bor i en förort utanför Stockholm. Just den här kvällen kunde vi varken komma på någonting att göra eller prata om. Vi kunde inte ens komma på någon musik vi ville lyssna till. Det enda vi tänkte på var att stackars Anna hade blivit dumpad av sin kille i skolan tidigare samma dag. Den good- for- nothing killen hette Markus och var i våra ögon just nu utsedd till skolans störste fjant. Men i själva verket var han den killen som hela skolan där vi gick i drömde om att få en dejt med. Plötsligt kom Mia på lösningen till våran sysslolöshet. -Jag vet! Utbrast Mia. Vi drar spökisar för varandra och skriver ner dom och skickar in dom till någon novell tävling så kan vi vinna massor med pengar och priser och sånt! Det är väl en bra idé?!! Vem kan börja? Jag har en jättebra! Den heter: " Glasdörren". Jag kom på den själv i morse på väg till skolan. - Vad handlar den om då? Undrade Emma och drog en lång, ljudlig suck av den tråkiga stämningen som hade uppstått då vi hållit på att dilla om vad vi skulle kunna göra. - Jo sa Mia. Den handlar om en tjej som heter Petronella. Hon bor i ett jätteläskigt hyreshus där det typ spökar. Hon hör konstiga ljud både på dagtid och nattetid. Hon vågar inte gå till skolan på dagarna. Hon berättar om det för sina föräldrar och dom blir såklart jätteoroliga för henne och tror hon håller på med låtsatskompisar och liknande vilket hon förstås är för gammal för för hon går ju faktiskt i 8:an. I en jättetrist skola där ingen vill vara tillsammans med hennes. Ingen tycker om henne. Inte ens lärarna. -Jaha, tyckte Fia som är våran kompis. Vad är det med det då? Alla tycker väl någon gång att skolan är hemsk, kompisarna dötrista och fröken eller magistern dötråkig. Det är väl inget annorlunda. Ok, tjejstackarn tror att det spökar i hyreshuset där hon bor- men som du själv sa, det var väl hon som kommit på låtsaskompisar eftersom ingen i plugget ville vara tillsammans med henne. Inte ens lärarna! -Vänta! Sa Mia. Det blir mera sen. En morgon då Petronella tänkte säga till sin morsa att hon var sjuk och måste stanna hemma, så gick hon ut i trappuppgången utanför våningen där hon bodde med sin mamma och pappa. Då upptäckte hon plötsligt en lägenhet som tydligen var granne till hennes. Men det konstiga med just den lägenheten av att där alla ytterdörrar var grå och tråkiga så var den här en glasdörr! Man kunde se rakt igenom och in i lägenheten. Men där fanns ingenting. Inga möbler i hallen och ingen namnskylt på ytterdörren. Inte ens en lapp under brevinkastet som det stod: "ingen reklam tack!” på. Petronella hade sina föräldrars telefon i handen- hon kanske inte alltid tänkte så supersmart på vad som var mest intelligent att göra i alla situationer- hon hade tänkt ringa till plugget till hennes lärare och säga att hon var sjuk just idag. Och tänkte inte på att hennes föräldrar skulle märka att hon hade lånat telefonen. Nu blev hon nyfiken istället. På lägenheten med glasdörren. Tänk om den var olåst? Tänk om det gick att gå in och kika runt lite? Hon gick fram till glasdörren, och tryckte ner handtaget. Då hon kom in i lägenheten verkade den helt öde och obebodd. Ingen spegel hängde i hallen som hon kommit in i. Ingen skohylla eller skor fanns på plats vid ytterdörren. Ingen klädhängare och inga jackor eller mössor eller ens en byrå. Lägenheten verkade helt öde. Petronella tassade vidare och gick in i vad hon trodde borde ha varit vardagsrummet. Mitt på golvet i vardagsrummet stod ett fyrkantigt bord. Mitt på bordet låg ett gammalt fotoalbum. Bredvid bordet stod en svart stol. Petronella gick försiktigt fram till bordet och satte sig på den svarta stolen. Hon sträckte sig efter fotoalbumet och började kika i det. Det var kort på människor i ålderdomliga kläder på varenda sida. Det såg ut som om människorna i boken kunde ha levt på cirka 1800- talet. Petronella blev mer och mer nyfiken. Men plötsligt ringde telefonen, så högt och ljudligt att Petronella hoppade högt där hon satt. Hon tryckte på svarsknappen och det var såklart hennes mamma som undrade var hon var. Dom hade ringt från skolan och varit oroliga om något hade hänt henne om hon var sjuk eller något. Petronella fick bråttom att lägga tillbaka fotoalbumet och rusa tillbaka till sin egen lägenhet. -Jaha sa Fia. Vad var det för märkvärdigt med den historien? Det var väl bara en tom lägenhet med ett konstigt album på ett vardagsrumsbord. Jag kan mycket bättre spökhistorier. Vänta får ni höra. Jag kunde tillexempel ta den här... - Nej, sluta avbryta nu! Tyckte Emma. Låt Mia berätta färdigt! Den var jättespännande. Jag vill veta mera om människorna i 1800- tals kläder i fotoalbumet som Petronella hittade! Men Mia sa att hon hade tappat " inspirationen" som hon uttryckte det efter att Fia avbrutit henne. Så då reste sig alla och gick hem till sig. Karin blev ensam kvar. Först tittade hon på klockan. Hon var nio på kvällen. Det var inget kul på tv och hennes föräldrar var inte hemma. Karin och hennes föräldrar bodde i ett hyreshus i förorten till Stockholm. Karin funderade för sig själv över historien som Mia hade berättat och som fått ett så hastigt slut. Om hon själv skulle ge sig ut på upptäcktsfärd och se om hon hittade några tomma lägenheter i deras eget hus? Sagt och gjort. Karin tog på sig sina stövlar och gick ut i trappuppgången utanför deras egen lägenhet. Det konstiga var att så fort hon klivit ut genom ytterdörren drabbades hon av en konstig upptäckt. Grannlägenheten hade en precis sådan glasdörr till ytterdörr som i spökhistorien som Mia nyss hade berättat! Karin gick nyfiket dit. Tänk om den här glasdörren också var olåst,och tänk om den här lägenheten i deras eget hyreshus också var obebodd? Hon närmade sig glasdörren försiktigt och kände på dörrhandtaget. Dörren var inte låst! Karin öppnade dörren och klev in i hallen. Precis som i Mias berättelse nyss fanns det ingen spegel eller klädhängare eller skohylla eller någonting annat i den här hallen. Inte ens en byrå. Karin fortsatte till det som hon trodde borde vara vardagsrummet. Precis som i Mias historia så var det alldeles tomt utom ett stort fyrkantigt bord med ett gammalt fotoalbum på och bredvid bordet stod en svart stol. Karin gick fram till stolen och satte sig på den och sträckte sig efter fotoalbumet och slog upp den. Precis som i Mias historia så var det bilder på människor i vad som borde vara väldigt gammaldags kläder. Karin bläddrade vidare. Bara en massa gammaldags fotografier på människor i 1800- tals kläder. Till slut stod Karin inte ut längre. Hon skrek högt men skriket tystnade och dog bort. Hon reste sig fort och välte i hastigheten omkull stolen hon suttit i. Sen rusade hon genom lägenheten tillbaka till sin egen. Då hennes föräldrar kommit hem så berättade hon alltihop. Hennes pappa såg förvånad ut. Han tog henne i handen och gick med henne ut i korridoren. Där fanns ingen glasdörr och ingen tom lägenhet. På granndörrens brevlåda stod det klart och tydligt: Anderson på ytterdörren. Karin drömde mardrömmar hela natten och vågade aldrig berätta om sin upplevelse för sina kompisar. Hon funderade väldigt länge över sina upplevelser i grannlägenheten med glasdörren. /Marika Frykholm