Jag heter Maria Svensson och jag är 20 år gammal. Jag studerar till lärare vid Uppsala universitet. För någon tid sedan hade jag gått med i en spexensemble på en av nationerna i Uppsala. Vår regissör ssom hette Adam Perrson hade gjort ett djupt intryck på mig med sitt uppdykande i flammande eldslågor. Detta hade lett till att jag hade skrivit en massa mail till hhonom. Detta i s in tur hade lett till att Adam Persson hade bett mig att ha den ena av huvudrollerna i vårt kommande spex. Spexet skulle handla om aliens på en hitills okänd planet i vårt solsystem. Detta hade återigen lett till att jag hade mailat Adam persson en mängd förslag om handlingen i vårt kommande spex. Jag hade föreslagit att en av dessa aliens var en 12 prig flicka som i hela sitt liv hade längtat till planeten Jorden för att hon hade hört av sin mor att på Jorden fanns det hästar och ridskolor. Nu hade hon bblivit placerad i en förort till Uppsala där hon nyligen hon hette Moa Pettersson hade erkänt för sina dåvarande ridlägerkamrater att hon inte alls var en alien bara annorlunda. För detta hade hon blivit mobbad av sina klasskamrater. Hon Hon och hennes ena bästa tjejkompis Anna Fredriksson hade tagit med sig en av hästarna och dansat med honom på en färja som gick till Ropsten från Nybrokajen i Stockholm. Nu befann sig Moa Pettersson med sin nuvarande bästa tjejkompis Emma Karlsson på årets ridläger. Jag skrev föjande mail till Adam Persson:
" Hej Adam", ( skrerv jag) " Jag har kommit på att Emma Karlsson som av sin senaste psykiatriker hade fått höra att hon inte alls var en alien hade gått till sin ridlärare som hett Åsa Lennartsson och trott att hon var Madame Emma Bovary från denengelsktalande serien baserad på den franska romanen med samma titel av den franske Författaren Gustave Flaubert som är på bal med sin mycket tråkige man, monsieur CHarles Bovary hos en föredetta patient till honom:
Mvh,
Maria Svensson
På nårt nästa spexmöte kom Adam Persson fram till mig och sa:
" Snygg jobbat,Maria": " VI kör så":
Jag gick hem till min studentlägenhet alldeles uppfylld av mina känslro för Adam Persson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar