Helena var tillbaka i Stockholm och funderade mycket över klassresan till Brukskvista lägergård ute på Adelsö. Särskilt funderade hon mycket över den ganska annorlunda spökhistorien som hon hade fått höra på mötet på Brukskivstas hembygdsförening om den spökande kvinnliga arkeologen som itne kunde finna frid förrän hon hade fått sin akademiska titel.
Helena ville gärna åka ut till Brukskvista igen och få veta mera men vågade inte riktigt åka ut till Brukskvista ute på Adelös ensam. Så hon bestämde sig för att sätta in en annons på facebook. Efter lite funderande skrev hon att hon var 12 år och hette Helena. Att hon gick i 6:an på Mellanhöjdsskolan på Söder i Stockholm och att hon sökte en jämnårig tjej som ville åka tillsammans med henne ut till Brukskvista lägergård ute på Adelsö någon helg.
TIll sin förvåning fick hon svar från en jämnårig flicka som hette Eva. Eva berättade att hon var 12 år och gick i 6:an i Bertilsskolan på Söder i Stockholm. Hon hade läst Helenas inlägg på Facebook och tyckte att historien om den spökande kvinnliga arkeologen som inte kunde finna frid förrän hon hade fått sin akademiska titel lät mycket spännande. Hon ville jättegärna åka med Helena ut till Brukskvista lägergård ute på Adelös någon helg.
Helena och Eva stämde träff på ett cafè som låg inärheten av båda deras sjkolor på Söder i Stockholm den följande lördag samma vecka som de först hade haft kontakt med varandra på facebook.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar