Det gick som det kan gå. Jag fick rida hästen Berit på Louise första tävling. Louise kunde varken hinderbanan och hade kunde heller inte sitta upp utan hjälp. Men Berit och jag vann faktiskt första pris.Men det gjorde inte saken bättre. Jag hade kommit att avsky hästen Berit. Och inte bara Berit. Jag avskydde från och med nu allt vad hästar hette. Jag ville inte se en häst. Jag mådde illa bara jag såg en häst. Jag hade till och med mardrömmar om att jag ägde ett stall med flera hästar i. Det hela var olidligt. Louise blev bara mer och mer beroende av mig. Jag fick heller aldrig numera bo hemma hos min mamma. Det gick så långt att min mamma funderade på att anmäla Louise och hennes familj till det sociala. Så att jag skulle kunna få klara av skolan igen. Utan störningar av min bästa kompis Louise och hennes häst Berit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar