Den förskräcklige regissören/ En novell skriven av: Marika Frykholm

jag heter Maria Svensson. jag hade just flyttat till en stor studentstad. Jag kom fram sent på eftermiddagen till ett gammalt hyreshus i centrum av staden. Jag öppnade dörren och släpade in min resväska. Jag tog hissen upp till femte våningen. En dam på cirka mellan 40- 45 år släppte in mig.

" Hej"! Sa damen. "  Jag heter Annika Karlsson"- " Du måste vara Maria Svensson". " Välkommen". 

Jag ställde resväskan i h allen och tog hissen ner. Jag gick raka vägen till det nationshus jag hade bestämt mig för att skriv a in mig på. Jag skrev in mig och fick förklaringen att spexgruppen jag ville gå med i snart kl. 18. 30 skulle ha möte i teaterlokalen nere  i källaren. 

Jag gick dit. jag satte mig i en ring tillsammans med en massa andra människor. Då plötsligt som från ingenstans dök det upp en man iklädd svart kostym. 

" Hej på er allesammans"! Hälsade han. " jag heter Joakim Adamsson och är er nye regissör". Jag drog efter andan. Det här verkade bli mycket intressant. Snygg v ar han också. 

Jag hade bestämt mig. Själva Joakims sätt att komma uppdykande på scengolvet hade övertygat mig. Han var mannen i mitt liv. Jag blev som besatt de följande veckorna. Jag tog reda på Joakim Adamssons adress. Han hade till och med en egen lägenhet! Vilken  häftig kille!

Jag satte igång och skriva brev till honom. 

Mitt första brev till Joakim Adamsson blev följande version:

" Hej Joakim", ( skrev jag) " Jag heter Maria Svensson och jag är en ny medlem av din spexgrupp. jag måste träffa dig! jag känner på mig att du och jag alltid kommer att höra ihop". Med vänlig hälsning, Maria Svensson.