Allt hade bara blivit värre sedan vi hade haft det där mötet tillsammans med mina föräldrar som suttit och diskuterat problemet med Lindas, Annas och Pettronellas föräldrar om hur vi skulle få vår relation att bli bättre.
Jag riktigt vantrivdes nu som skötare åt Pontus. Jag fick bara göra grovgörat som att mocka Pontus spilta på Spiltans ridskola hela tiden, samt att göra rent väggarna, putsa träns och se till att sadeln och det som tidigare hette voylocken var rena och fina. Ingenting var roligt mer.
Jag gick omkring hela tiden både i skolan och på Spiltans ridskola och deppade. Till slut tröttnade min bästa kompis Lena också och sa att jag fick skärpa mig annars skulle hon hellre vara tillsammans med våra klasskompisar Rebecka och Kattarina.
Så ingenting var kul just nu. Jag visste helt enkelt inte vad jag skulle ta mig till eller hur jag skulle ta mig ur situationen som hade uppstått.
Jag såg flera scenarior framför mig. Det ena var att jag gjorde alla uppgifter som Linda, Anna och Petronella lade på mig helt perfekt så att de inte kunde klaga på någonting.
Det andra scenariot var att jag bjöd Linda, Anna och Petronella på fika inne på stadens ena cafè och bjöd dom på deras favorit läskedrycker samt deras favorit bakverk och att vi sedan gick därifrån och var bästa kompisar för livet.
Men naturligtvis gjorde jag ingenting av allt det där. Men att bjuda Linda, Anna, och Petronella på fika på stadens bästa cafè gjorde jag till slut. Men inte slutade det med att vi fyra blev bästa kompisar precis. Snarare tvärtom. Det slutade med att Linda förklarade att det var bra att jag hade accepterat min situation som underskötare till Pontus på Spiltans ridskola. Sedan gick vi därifrån alla fyra arm i arm tillbaka till ridskolan där allting fortsatte precis som förut.
Men jag vägrade att acceptera min situation som underskötare åt Pontus. Så då kom jag på idèn att jag skulle anamma min idè nummer ett: Att göra alla uppgifterna som Linda, Anna, och Petronella lade på mig helt perfekt!
Det verkade som den absolut bästa lösningen. Tyckte jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar